Startsida Högskoleverket

 
 
OBS! Denna webbplats avpubliceras den 30 juni 2013.

Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Istället har två nya myndigheter bildats, Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet. Informationen på denna webbplats flyttas under våren över till respektive webbplats; www.uhr.se och www.uk-ambetet.se.

Jämställdhet i högskolan nr 3, 2011

13 maj 2011

Fortfarande fler män än kvinnor som blir professorer  


Män som har avlagt doktorsexamen blir fortfarande professorer i högre grad än kvinnor med motsvarande examen. Detta bidrar i sin tur till den sneda könsfördelningen i professorskåren, med 80 procent män och 20 procent kvinnor. Det visar Högskoleverkets rapport Forskarkarriär för både kvinnor och män? Statistisk uppföljning och kunskapsöversikt där samtliga kvinnor och män som tog en doktorsexamen i Sverige mellan 1980 och 2007 har följts upp.

Rapporten visar att skillnaden är särskilt tydlig bland män och kvinnor som avlagt doktorsexamen i unga år. Bland dem som doktorerade före 30 års ålder mellan 1992 och 1997 hade drygt nio procent av männen men bara drygt tre procent av kvinnorna blivit professorer inom tolv år. Bland dem som doktorerade efter 40 års ålder var det istället ganska lika mellan könen.

I rapporten analyseras olika förklaringar till dessa skillnader i en kunskapsöversikt. Där framgår det bl.a. att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga arbeten än sina manliga kollegor, vilket har betydelse för deras möjligheter att meritera sig för anställningar i akademin. Rapporten visar också att det är fler män än kvinnor som lämnar akademin efter doktorsexamen. Trots det avancerar alltså män i högre grad än kvinnor.

Läs mer om rapporten på Högskoleverkets webbplats »
Läs hela rapporten här »
 

Sämre karriärutveckling och löner för kvinnor i akademin  


Att kvinnor med doktorsexamen har sämre karriärutveckling i akademin än män med motsvarande examen framgår också av artikeln Gender equality policies and higher education careers, som är skriven av Caroline Berggren vid Göteborgs universitet. I studien undersöks närmare 600 forskarstuderande som är födda 1948, 1953 och 1967.

Resultaten visar att kvinnor med doktorsexamen avancerar till höga positioner i akademin i lägre grad än män med motsvararande examen. Det framgår också att män har en högre lönenivå än kvinnor både som forskarstuderande och som disputerade forskare. Enligt Caroline Berggren kan dessa skillnader bl.a. förklaras av att män har fler alternativ på arbetsmarknaden. De finns oftare inom ämnesområden som ger tillgång till en större arbetsmarknad utanför akademin och i sektorer med högre lönenivåer. Förklaringen är däremot inte att det saknas kvinnor i akademin — studien visar tvärtom att kvinnor i högre grad än män stannar kvar i akademin efter sin doktorsexamen.

Läs mer om studien på Göteborgs universitets webbplats »
 

Fler kvinnliga professorer på Mittuniversitetet  


På Mittuniversitetet arbetar man aktivt för att öka både antalet och andelen kvinnor på professorsnivån. Under våren 2011 har universitetet anställt sex nya professorer som är kvinnor, däribland den första kvinnliga professorn i idrottsvetenskap. Flertalet av de nyanställda professorerna är sedan tidigare docenter vid Mittuniversitetet och flera har meriterat sig med hjälp av särskilda medel som fakulteterna har delat ut till forskare av underrepresenterat kön.

Enligt Marie Alricsson, ny professor i idrottsvetenskap, har dessa medel varit viktiga för möjligheten att forska och meritera sig. Prorektor Håkan Wiklund, som också är ordförande i universitetets strategigrupp för lika villkor, tror att andelen kvinnliga professorer vid Mittuniversitetet kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Ungefär hälften av lärosätets docenter är kvinnor och det borde på sikt innebära en ökning av andelen kvinnor även bland professorerna.

Läs om de kvinnliga professorerna på Mittuniversitetets webbplats »

 

Ökad andel kvinnliga rektorer  


De senaste 20 åren har antalet kvinnor i ledande befattningar vid svenska lärosäten ökat kraftigt. Andelen kvinnliga rektorer har ökat från 14 till 43 procent och det är nu fler kvinnor än män som är prorektor, 60 procent. Det visar Helen Peterson vid Linköpings universitet i rapporten Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990—2010.

Av rapporten framgår det också att männen fortfarande dominerar bland dekanerna, även om andelen kvinnliga dekaner har ökat från 3 till 31 procent. Andelen kvinnliga prodekaner har ökat till 46 procent.

Enligt rapporten är det generella förändringar i samhället som ligger bakom denna ökning — det är numera självklart med kvinnliga chefer. Det finns också politiska påtryckningar på högskolesektorn. I högskoleförordningen slås det fast att jämställdhetsaspekter måste beaktas vid rektorstillsättningar och att det ska finnas både kvinnliga och manliga kandidater. Enligt Helen Peterson är en direkt orsak till den förbättrade könsbalansen också större transparens vid rekryteringar och meritokratiska principer vid tillsättningar.

Läs mer om rapporten i Universitetsläraren 6/2011 »

 

Kampanj för jämställd utbildning på forskarnivå  


Sveriges förenade studentkårer, SFS, har tillsammans med Sveriges universitetslärarförbund, SULF, startat en kampanj för en mer jämställd utbildning på forskarnivå. Satsningen kallas genDr.se och finansieras med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan.

Kampanjen inleddes med en paneldebatt på Göteborgs universitet den 21 mars. Paneldeltagarna var eniga om att bristen på jämställdhet inom forskarutbildningen — liksom i akademin i stort — är ett problem. Flera deltagare påpekade att lärosätenas ledningar ofta arbetar med jämställdhet men att det däremot glöms bort på lägre nivåer. Därför är det viktigt med student- och doktorandinflytande, menade SFS:s ordförande Beatrice Högå. Flera deltagare var också eniga om att det är viktigt att synliggöra problemen och få igång en diskussion eftersom det i sin tur kan leda till förändringar.

Projektledaren John Tumpane kommer under våren att besöka 10-12 lärosäten. På förmiddagarna planeras workshops med facket, kåren och doktorandsektionen och på eftermiddagarna anordnas ett offentligt seminarium där lärosätets rektor i de flesta fall medverkar. I ett parallellt projekt arbetar SULF med en studie som senare i vår ska utmynna i en skrift om karriären för doktorsexaminerade.

Läs mer om kampanjen på SULF:s webbplats »

Ny antologi om genus och kön i medicin- och vårdutbildningar  


Sjukvården i Sverige är långt ifrån jämställd, och det kan få allvarliga konsekvenser för både kvinnors och mäns hälsa. Det framgår av antologin Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar där ett 30-tal skribenter diskuterar både biologiska och sociala faktorer som påverkar hälsa och behandling inom vården.

Boken tar också upp hur ett köns- och genusperspektiv kan förbättra medicin- och vårdutbildningar. Enligt genusvetaren Goldina Smirthwaite, en av redaktörerna för boken, fyller antologin en viktig funktion. Samtidigt som det behövs en ökad genusmedvetenhet på utbildningar inom medicin och vård har det nämligen saknats litteratur om vad genusperspektiv innebär.

Vissa förbättringar har dock skett över tid. Frågan uppmärksammas mer än tidigare och satsningar på jämställdhet har gjorts av såväl Sveriges Kommuner och Landsting som av flera enskilda landsting. Även regeringen har tillfört pengar på området.

Läs mer om boken på Nationella sekretariatet för genusforsknings webbplats »

 

Lärare som vill arbeta jämställt måste börja med sig själva  


Lärare som vill arbeta jämställt i skolan måste börja med att se och utmana sina egna föreställningar om kön. Det menar Kristina Andersson vid Högskolan i Gävle i avhandlingen Lärare för förändring — att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus.

I avhandlingen studeras en grupp förskollärare och lärare inom naturvetenskap. För att förändra undervisningen har så kallad aktionsforskning använts, vilket är en metod som kan användas i förändringsarbete när det gäller genus och naturvetenskap.

Enligt Kristina Andersson är det viktigt att man redan i lärarutbildningen får bättre kunskaper om genus och en ökad medvetenhet om de egna föreställningarna om kön. Det kräver en känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet, men också att man anlägger ett genusperspektiv på ämnets innehåll, t.ex. hur undervisningen påverkas av att naturvetenskap och teknik är "manligt" kodade ämnen.

Avhandlingen visar hur man på olika sätt kan bli medveten om sina egna föreställningar. För läraren är det t.ex. viktigt att använda barnens egna erfarenheter av naturvetenskap och ställa öppna frågor som utmanar och väcker nyfikenhet.

Läs mer om avhandlingen på Högskolan i Gävles webbplats »

 

Regeringen satsar på jämställdhet i skogen  


Bara 16 procent av dem som arbetar i skogsindustrin är kvinnor och inom vissa områden är andelen kvinnor ännu lägre. För att ändra på det satsar regeringen en miljon kronor på att ta fram en jämställdhetsstrategi för skogsnäringen.

Regeringens satsning består av flera insatser. Bland annat ska lärare på de skogliga utbildningarna få bättre kompetens på jämställdhetsområdet och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att öka flickors intresse för att arbeta i skogsnäringen.

Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, deltar i ett forskningsprojekt med anknytning till regeringssatsningen. Hon menar att problemet inte bara är att andelen kvinnor i skogsbranschen är låg utan också att det finns en utbredd uppfattning om att kvinnor inte har i skogen att göra. Enligt Lena Abrahamsson måste skogsindustrin både förändra sig själv och se över vilka bilder av skogsarbetaren som man förmedlar till allmänheten.

I sitt forskningsprojekt ska Lena Abrahamsson undersöka hur skogsnäringen kan bli en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Tillsammans med Gun Lidestav vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer hon att genomföra en enkätstudie där skogsägare får berätta om sitt yrkesval. De kommer också att intervjua kvinnor inom skogsindustrin.

Läs mer om satsningen på Nationella sekretariatet för genusforsknings webbplats »

 

Konferens med genusfokus på Försvarshögskolan  


Försvarshögskolan anordnade den 19 april en internationell konferens om genusperspektiv och militärt försvar i omvandling. Deltagare från hela Europa och USA deltog i konferensen. Utgångspunkten var FN-resolutionerna 1325, 1820, 1888, 1889 och 1960, som handlar om att engagera fler kvinnor i fredsbevarande insatser och att insatserna ska skapa trygghet för både kvinnor och män i krishärdar.

Håkan Jevrell, statssekreterare på försvarsdepartementet, framhöll att det är betydelsefullt att kvinnor medverkar i fredsbevarande insatser eftersom det ökar och breddar kompetensen hos förbanden och bidrar till att öka förtroendet för insatserna. Ett syfte med seminariet var att diskutera och granska hur ett genusperspektiv kan utvecklas och integreras i NATO:s operationer.

Företrädare för Försvarsmakten deltog och redogjorde för svenska erfarenheter på området. Konferensen var ett samarrangemang mellan Försvarshögskolan, det Schweizbaserade Centret för Demokratisering av Förvarsmakter (DCAF), Försvarsmakten samt paraplyorganisationen PfP Consortium of Defense Academies and Security Institutes.

Läs mer om konferensen på Försvarshögskolans webbplats »

 

Fler kvinnor söker till teknikutbildningar i Norge  


Allt fler kvinnor söker till utbildningar vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU. Av nära 27 000 sökande i år var 53 procent kvinnor. Andelen kvinnor bland sökande till det femåriga masterprogrammet i teknologi uppgick till 26 procent, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år då andelen var 13 procent.

Torbjørn Digernes, rektor vid NTNU, framhåller att utvecklingen är mycket glädjande. Han påpekar att kvinnliga sökande brukar ha bättre betyg än manliga sökande och att det därför kan bli ännu fler kvinnor bland dem som antas till utbildningen. I bästa fall kan uppemot en tredjedel av de nya studenterna på höstens mastersutbildning i teknologi utgöras av kvinnor.

Det totala antalet sökande till högre utbildning i Norge uppgick i år till nästan 109 000, vilket är en ökning med mer än 5 000 personer jämfört med 2010. Drygt 59 procent av samtliga sökande var kvinnor.

Läs mer på Universitetsavisas webbplats »

 

Kön påverkar forskares löner i USA  


Kvinnliga forskare och lärare vid amerikanska lärosäten tjänar mindre än sina manliga kollegor. Skillnaden kvarstår även om man tar hänsyn till flera faktorer som skulle kunna förklara könsskillnaden i löner. Det visar en studie som doktoranden Laura Meyers vid University of Washington presenterade på American Education Research Associations årsmöte.

Studien bygger på statistik från 2004 års National Study of Postsecondary Faculty, en databas som innehåller ett stort antal uppgifter om forskare och lärare vid såväl privata som statliga lärosäten.

Undersökningen visar att kvinnorna i datamaterialet tjänade i genomsnitt 18 procent mindre än männen. När man kontrollerade för att män hade längre karriärer, publicerade fler artiklar och oftare hade anställning vid forskningsinriktade lärosäten kvarstod fortfarande en löneskillnad på 6,9 procent till kvinnornas nackdel.

Enligt Laura Meyers är resultatet bekymmersamt eftersom det visar att kön har betydelse för vilken lön forskare och lärare får i akademin.

Läs mer om löneskillnader mellan könen i den amerikanska akademin i Inside Higher Ed »

 

Fler högskoleutbildade kvinnor än män bland anställda i USA  


Bland amerikaner som har en anställning och som är 25 år eller äldre är det en något större andel kvinnor än män som har en högskoleutbildning. Det visar nya data från U.S. Census Bureau, som bygger på uppgifter som omfattar ungefär 100 000 adresser i hela USA.

Andelen kvinnor som hade en bachelor´s degree uppgick till 37 procent 2010. Motsvarande andel bland männen var 35 procent. Om man ser till hela befolkningen så har kvinnorna även högre utbildning än männen i åldersgruppen 25 till 29 år. År 2010 hade 36 procent av kvinnorna och 28 procent av männen i den åldersgruppen en bachelor´s degree eller högre. I hela befolkningen över 25 år var det däremot små skillnader mellan könen — 30,3 procent av männen och 29, 6 procent av kvinnorna hade en minst en bachelor´s degree.

Läs mer om resultaten på U.S. Census Bureaus webbplats »

 

Fler saudiska kvinnor studerar utomlands  


Ungefär 17 procent av de 80 000 saudiska studenter som studerar utomlands på King Abdullah Foreign Scholarship Program är kvinnor. Det uppger utbildningsdepartementet i Saudiarabien, som också förutspår att antalet saudier som studerar utomlands kommer att öka till omkring 140 000 inom de närmaste fem åren.

Programmet för utlandsstudier är öppet för alla med höga gymnasiebetyg, men kvinnor måste ha en manlig ledsagare med sig på sina utlandsstudier.

Flest saudiska studenter åker till USA, där det finns ungefär 30 000 inresande studenter från Saudiarabien. Andra populära länder för saudiska studenter är Frankrike, Tyskland, Österrike, Ungern, Japan och Singapore.

Läs mer på Arab News webbplats »

 

Ban Ki-Moon: Universiteten är viktiga i kampen för jämställdhet  


Universiteten har en viktig roll att spela i kampen mot diskriminering och förtryck av kvinnor världen över. Det framhöll FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i ett tal till Global Colloquium of University Presidents, som hölls vid University of Pennsylvania den 4 april.

Ban Ki-Moon betonade att universiteten fyller en viktig funktion i samhällsutvecklingen i och med att de främjar kritiskt tänkande och bedriver forskning i frågor som är betydelsefulla för ett samhälles välfärd. Enligt FN:s generalsekreterare är det därför viktigt att kvinnors rättigheter och inflytande återspeglas i högskoleutbildningars kursplaner samt i rutiner kring anställningar och samarbeten.

Läs mer om Ban Ki-Moons tal på UN News Centre »

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-05-13
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .