Skriv ut
Forskarutbildningen måste tas på allvar
Forskarutbildningen är en stor och viktig verksamhet som omfattar drygt 17 000 aktiva doktorander. En ny undersökning från Högskoleverket visar att forskarutbildningen fungerar bra men de brister som uppmärksammades redan för fem år sedan finns fortfarande kvar, framför allt när det gäller handledningen. Var tredje doktorand oroar sig dessutom för att bli arbetslös.
I dag presenterar Högskoleverket resultatet från Doktorandspegeln 2008 som är en enkätundersökning bland landets forskarstuderande. Syftet är att få en bild av hur doktoranderna upplever forskarutbildningens kvalitet. Motsvarande undersökning gjordes också 2003. Forskarutbildningen får ett sammanfattande gott betyg men det finns brister inom vissa områden.
Kontakten mellan doktoranden och handledaren spelar en avgörande roll för hur forskarutbildningen fungerar. För de flesta doktorander fungerar handledningen bra men 40 procent tycker inte att de har fått tillräcklig handledning. Dessutom upplever många att handledaren inte visar tillräckligt intresse för deras studier eller ger konstruktiv kritik på forskningsarbetet. Närmare var femte kvinna och drygt var tionde man uppger att de har varit beroende av sin handledare på ett sätt som känts besvärande.
En annan allvarlig brist är att många doktorander uppger att de inte får tillräckliga kunskaper i vetenskapliga metoder och teorier, som är kärnan i forskning. Många doktorander upplever ett svagt intresse från handledaren för att diskutera dessa frågor. Över hälften av doktoranderna upplever även att institutionsmiljön är mindre kreativ och två av tre anser att de har svagt medinflytande. Dessa brister framkom även i undersökningen 2003.
Drygt 30 procent av doktoranderna oroar sig för arbetslöshet efter examen, vilket är en ökning jämfört med för fem år sedan. Naturvetarna är den grupp som oroar sig mest. Bland de utländska doktoranderna är oron för arbetslöshet ännu högre.
Många saknar stöd från handledaren
Kontakten mellan doktoranden och handledaren spelar en avgörande roll för hur forskarutbildningen fungerar. För de flesta doktorander fungerar handledningen bra men 40 procent tycker inte att de har fått tillräcklig handledning. Dessutom upplever många att handledaren inte visar tillräckligt intresse för deras studier eller ger konstruktiv kritik på forskningsarbetet. Närmare var femte kvinna och drygt var tionde man uppger att de har varit beroende av sin handledare på ett sätt som känts besvärande.
En annan allvarlig brist är att många doktorander uppger att de inte får tillräckliga kunskaper i vetenskapliga metoder och teorier, som är kärnan i forskning. Många doktorander upplever ett svagt intresse från handledaren för att diskutera dessa frågor. Över hälften av doktoranderna upplever även att institutionsmiljön är mindre kreativ och två av tre anser att de har svagt medinflytande. Dessa brister framkom även i undersökningen 2003.
— Det är allvarligt att de brister som upptäcktes för fem år sedan fortfarande finns kvar. Det är dags att ta forskarutbildningen på allvar och ett första steg bör vara att högskolorna ser över sin handledningsorganisation, menarAnders Flodström , universitetskansler och chef för Högskoleverket.
Allt fler oroliga för arbetslöshet
Drygt 30 procent av doktoranderna oroar sig för arbetslöshet efter examen, vilket är en ökning jämfört med för fem år sedan. Naturvetarna är den grupp som oroar sig mest. Bland de utländska doktoranderna är oron för arbetslöshet ännu högre.
Mer information
Kontaktpersoner
Gunilla Jacobsson, tfn 08-563 086 16
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Cecilia Nordling, tfn 08-563 086 37
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Senast uppdaterad: 2008-06-03
Kontaktperson: Kristin Lindqvist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: Kristin Lindqvist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
