
Kompletteringar lönar sig fortfarande
Men nu visar Högskoleverkets uppföljning att det ofta krävts lägre betygssnitt för att bli antagen från kompletteringsgruppen än från den ordinarie direktgruppen. Antagningen till fem vanliga yrkesutbildningar har granskats och i många fall har det varit enklare att komma in via kompletteringsgruppen. Det är särskilt påtagligt till socionom- och sjuksköterskeutbildningarna. Det lönar sig alltså att komplettera sina betyg — något som skulle motverkas genom de nya reglerna. En förklaring är att färre har kompletterat sina betyg än vad man tidigare trott och att förhållandevis många i kompletteringsgruppen haft svaga meriter.
Meritpoäng tillför inget till högskolan
De nya antagningsreglerna innebär också att sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng som kan höja betygssnittet. Meritpoäng får man genom att välja vissa gymnasiekurser, i främst matematik, engelska och moderna språk. Principen för urvalet till högskolan är att de mest studielämpliga ska antas i första hand men meritpoängen sätter denna princip ur spel. Studier visar att VG och MVG är viktigast för goda resultat i högskolan, men det räcker med betyget G för att få meritpoäng. Högskoleverket menar att ur högskolans synvinkel utgör meritpoängen ingen förbättring då de snedvrider urvalet till högskolan eftersom meritpoängen gör att ett godkänt betyg väger så tungt.
Utländska sökande har missgynnats
Uppföljningen visar också att sökande med utländska toppbetyg inte har antagits. De nya reglerna innebär nämligen att personer med utländska gymnsaiebetyg placeras i en egen urvalsgrupp och om det är få sökande till en utbildning finns det risk att det inte skapas några platser alls för dessa personer. Universiteten och högskolorna har gått miste om nästan hälften av de sökande med utländska betyg och maximala meriter. Men här har regeringen redan aviserat att denna urvalsgrupp ska tas bort till hösten 2012 så att personer med utländska betyg ska kunna konkurrera på samma villkor som sökande med svenska betyg.
— Antagningssystemet måste utgå från en utbildningsideologisk grund, där man beaktar den högre utbildningens roll i hela utbildningssystemet — vem ska gynnas vid tillträde till högskolan? Studenterna måste uppleva systemet som rättvist, transparent och långsiktigt. Men nu har det blivit så komplext och svåröverskådligt att det är dags för en total översyn, säger universitetskansler Lars Haikola.

